Дружественный саамам учёный-космополит? Вяйнё Таннер о наилучшем способе обращения с саамами

Автор: Нюссонен Юкка

Журнал: Арктика и Север @arcticandnorth

Рубрика: Экономика, политика, социум и культура

Статья в выпуске: 25, 2016 года.

Бесплатный доступ

В данной статье рассматриваются идеи Вяйнё Таннера о политике в отношении саамов, взятые из многочисленных источников, в том числе из описания его личной карьеры и североевропейской политики касательно саамов, включая дискурсивные ресурсы, которые он создал. В существующей в то время политике в отношении саамов он выступал за шведский вариант, наиболее подходящий для круга вопросов в его работах о народности скольт-саамов. Его выбор объясняется более долгим профессиональным общением со шведскими экспертами по теме саамов и его ролью эксперта в этих дискуссиях. Антифинские вопросы в его научных работах и соответствующее желание поднять позицию саамов в иерархии превратили более агрессивную норвежскую риторику о саамах в непригодную для использования. Кроме того, он показал признаки культурной чувствительности, которые сделали его достаточно осторожным в отношении ассимилятивной политики.

Еще

Вяйнё таннер, исследование народов саами, история политики в отношении саамов, история политики малых народностей

Короткий адрес: https://sciup.org/14823137

IDR: 14823137   |   DOI: 10.17238/issn2221-2698.2016.25.23

Список литературы Дружественный саамам учёный-космополит? Вяйнё Таннер о наилучшем способе обращения с саамами

  • Massa, I., Arktisen kulttuurintutkimuksen juurilla. Väinö Tanner suomalaisen antropogeografian uranuurtajana. Suomalaisen antropologian uranuurtajia/ed. Kelles-Viitanen A. Helsinki: Finlands antropologiska sällskapets skrifte 7. 1981. 171 p.
  • Massa, I., The problem of the development of the north between the wars: some reflections of Väinö Tanner’s human geography. Fennia No2 (162). 1984. pp. 201-215.
  • Susiluoto, P. Suomen ajan ihmismaantiedettä Petsamossa (Human geography in Petsamo during the Finnish era). Ihmismaantieteellisiä tutkimuksia Petsamon seudulta, 1 Kolttalappalaiset/ed. Susiluoto P. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura. 2000. 110 p.
  • Susiluoto, P. Two Skolt Geographies of Petsamo during the 1920s and 1930s. Encountering the North, Cultural Geography, International Relations and Northern Landscapes/ed. Möller F. and Pehkonen S. Aldershot: Ashgate. 2003. 294 p.
  • Susiluoto, P. Väinö Tanner: Some remarks on critical dimensions of Antropogeografiska. I går, i dag imorgon -Samerna, politiken och vetenskapen/ed. Sköld P. And Axelsson P. Umeå: Skrifter från Centrum för Samisk forskning. 2005. 272 p.
  • Andresen, A. Sii’daen som forsvant, Østsamene i Pasvik etter den norsk-russiske grensetrekningen i 1826. Kirkenes: Sør-Varanger Museum, 1989, 194 p.
  • Tanner, V. Antropogeografiska studier inom Petsamo-området. 1 Skoltlapparna. Fennia No4 (49). 1929. pp. 1-518.
  • Shapin, S. Social uses of science. The Ferment of Knowledge, Studies in the Historiography of Eighteenth-Century Science/ed. Rousseau G. S. and Porter R. Cambridge: Cambridge University Press. 1982. 500 p.
  • Mathiesen, S. R. Changing Narratives about Sami Folklore, A Review of Research on Sami Folklore in the Norwegian Area. Sami Folkloristics/ed. Pentikäinen J. et al., Turku: Nordic Network of Folklore. 2000. 284 p.
  • Shapin, S. History of Science and its Sociological Reconstructions. History of Science No49 (20:3). 1982. pp. 157-211.
  • Wenner, C-G. V. Tanner, En minnesteckning. Svensk Geologisk Årbok (24). 1948. pp. 181-189.
  • Lundqvist, G. Väinö Tanner: f. d. professor i geografi vid universitetet i Helsingfors: geolog hos Skånska Cement AB i Malmö. Stockholm: Levnadsteckningar över Kungl. Svenska Vetenskapsakademiens ledamöter 9. 1968.
  • Strömberg, J. Den högre utbildningens expansion och studenterna från de svenskspråkiga skolorna i Finland ca 1880-1920. Historisk Tidskrift för Finland No2 (92). 2007. pp. 229-258.
  • Tanner, V. Studier öfver kvartärsystemet i Fennoskandias nordliga delar. III. Om landisens rörelser och afsmältning i finska Lappland och angränsande delar. Bull. Comm. Géol. Finlande 28. 1914. 667 p.
  • Michelsen K-E. Tiede rauhan ja sodan vuosina. Suomen tieteen historia 4. Tieteen ja tutkimuksen yleinen historia 1880-luvulta lähtien/ed. Tommila P. et al. Helsinki: WSOY. 2002. 699 p.
  • Rantala, L. Kuolaan, Venäjän vallan aikana Kuolan niemimaalla käyneet suomalaiset tiedemiehet ja heidän kirjoituksensa. Rovaniemi: Lapin yliopiston kasvatustieteellisiä raportteja 5, 2008. 71 p.
  • Andersson, E. Språkvård genom litteratur. Finlands svenska litteraturhistoria, Andra delen: 1900-talet, Uppslagsdel/ed. Zilliacus C. Helsingfors/Stockholm: Svenska Litteratursällskapet i Finland, Bokförlaget Atlantis. 2000. 516 p.
  • Nyyssönen, J. Väinö Tanner in the field -The early encounters between a state official and Sami herders in the field during the reindeer pasture crisis in Torne Lappmark. Transcultural Encounters/ed. Alenius K. and Lehtola V-P. Rovaniemi: Studia Historica Septentrionalia 75. Pohjois-Suomen Historiallinen Yhdistys. 2015. 290 p.
  • Selén, K. Ulkoasiainhallinto. Suomi 75, Itsenäisen Suomen historia 2/ed. Tarkka J. et al. Helsinki: Weilin+Göös. 1992. 303 p.
  • Tanner produced pro memorias for peace negotiations during his engagements. Lampio, E. and Hannikainen, L., Petsamon opas. Helsinki: Otava. 1921. 133 p.
  • Nummela, I. Nickeltransporterna från Petsamo. Petsamo och havet/ed. Engman M. and Westerlund K. Åbo: Sjöhistoriska Institutet vid Åbo akademi, 2009. 225 p.
  • Vahtola, J. Kaivostoiminta Petsamossa. Turjanmeren maa, Petsamon historia 1920-1944/ed. Vahtola J. and Onnela S. Rovaniemi: Petsamo-Seura. 1999. 796 p.
  • Kaukiainen, L. Avoin ja suljettu raja, Suomen ja Norjan suhteet 1918-1940. Helsinki: Suomen Historiallinen Seura, 1997. 270 p.
  • Lantto, P. Lappväsendet, Tillämpningen av svensk samepolitik 1885-1971. Umeå: Miscellaneous publications no. 14, Publications from Vaartoe -Centre for Sami Research, Umeå University, 2012. 548 p.
  • Lundmark, L. Lappen är ombytlig, ostadig och obekväm, Svenska statens samepolitik i rasismens tidevarv. Umeå: Norrlands universitetsförlag, 2002. 198 p.
  • Eriksen, K.E. and Niemi, E. Den finske fare, Sikkerhetsproblemer og minoritetspolitikk i nord 1860-1940. Oslo: Universitetsforlaget, 1981. 470 p.
  • Jernsletten, R. Samebevegelsen i Norge, Idé og strategi 1900-1940. Tromsø: Skriftserie -Nr. 6, Sámi dutkamiid guovddáš/Senter for samiske studier, Universitetet i Tromsø, 1998. 192.
  • Minde, H. Assimilation of the Sami -Implementation and Consequences. Acta Borealia No2 (20). 2003, pp. 121-146.
  • Tanner, V. Voidaanko Petsamon aluetta käyttää maan hyödyksi? Keinoja ja tarkoitusperiä. Fennia No3 (49). 1927. Pp. 1-122.
  • Kihlman, A.O. Bericht einer naturwissenschaftlichen Reise durch Russich Lappland im Jahre 1889. Fennia No6 (3). 1889. Pp. 1-40.
  • Tanner, Väinö: Petsamon alueen paikannimiä 1, Lappalaisia paikannimiä (The place-names in Petsamo-region 1, Lappish place-names), Fennia No 2 (49). 1928. Pp. 1-36.
  • Turi, J. Min bok om samene. Karasjok: ČálliidLágádus, (1910) 2011. 206 p.
  • Cairns, A. C. Citizens Plus, Aboriginal Peoples and the Canadian State. 2nd printing. Vancouver, Toronto: UBC Press, 2001. 282 p.
Еще
Статья научная